Gissa Ljudet
Vad har vi egentligen för vardagliga ljud runt omkring oss?
Murberget Länsmuseet Västernorrland har i samarbete med Allehanda Nära spelat in olika vardagsljud.
Rätt svar i tidigare Gissa Ljudet:
Klocka
Ljudet när en väggklocka slår ett slag.
Vinnare: Marie Edlund, Edsele
Foto: Scanpix
Historik:
Det mekaniska uret brukar räknas som en av de viktigaste uppfinningar som någonsin gjorts. Det har påverkat vårt sätt att tänka. Utvecklingen av mekaniska tidmätare började i klostren på 900-talet. Klosterordningen föreskrev att bönerna skulle ske på bestämda tider. Med hjälp av klockans slag kunde munkarna hålla ordning på de bestämda bönetimmarna och veta när det var dags för bön eller arbete. Tidigare hade man mätt tiden med olika typer av solur, vattenur och sandur/timglas. Men solur fungerar inte på natten eller då det är molnigt, sandur kan bara mäta kortare tidsperioder, och vattenur är olämpliga att använda på vintern eftersom uret inte kan fungera om vattnet fryser. Det mekaniska uret däremot är inte beroende av väder eller temperatur och kan användas överallt. Eftersom det mekaniska uret är just mekaniskt blir också tiden mekanisk. Tidigare anpassades dygnets timmar efter solen. Dygnets 24 timmar fördelats med 12 timmar på dagen och 12 på natten. På sommaren var därför dagtimmarna längre eftersom solen var uppe längre, och på vintern var det tvärt om. Tiden följde naturens rytm. Den mekaniska klockans regelbundna gång gjorde alla timmar lika långa, natt som dag, sommar som vinter. Tiden standardiserades och det banade väg för ett nytt vetenskapligt tänkande, att tiden är konstant.
Under medeltiden sprider sig klockorna från klostren till städerna. Hantverkare och köpmän behövde en exakt tidmätare för att reglera arbetstider, mötestider för affärsuppgörelser, mm. Till att börja med hade klockorna inga urtavlor och visare. Det fanns bara ett mekaniskt slagverk som såg till att klockan i kyrktornet eller rådhuset slog varje timme. Först längre fram i tiden placerades en urtavla utomhus, på kyrktornet eller rådhusväggen. De första golvuren för privat bruk tillverkades på 1400-talet och såg ut som små tornur. Klockorna var komplicerade maskiner som tillverkades av skickliga urmakare. De var mycket dyrbara och en viktig statussymbol för ägaren. Först på 1800-talet börjar klockor att massproduceras, priserna sjunker och snart finns ett golv- eller väggur i varje hus.
Kuriosa:
Uttrycket ”akademisk kvart” kommer från universitetsvärlden. Kyrkklockans slag hjälpte lärare och studenter att hålla rätt på tiden. Det var överenskommet att lektionerna skulle börja en kvart efter hel timme så när studenterna hörde kyrkklockan slå timslaget så visste de att de hade 15 minuter på sig att hinna till lärosalen. På kvällen hade man ”dubbel akademisk kvart” dvs 30 minuter, eftersom studenterna behövde extra tid för att hinna byta om innan middagen.
Paulin Norgren
Antikvarie,
Murberget, Länsmuseet Västernorrland
Källor:
”I teknikens backspegel”, red. Bosse Sundin, 1987
”Uppfinningarnas historia”, red. Leif Östling, 1982
www.ne.se
Alla tidigare ljud
Klocka
Symaskin
Paraply
Läskflaska
Häftapparat
Tändsticka
Strumpstickor
Kopiator
Ketchupflaska
Toalett
Kaffeautomat
Fotsteg i snön
Ångstrykjärn
Mikrovågsugn
Piassavakvast
Tvättmaskin
Rakapparat
Petmoj/
fingerskiva på en
telefon
Plastpåse
Tvätta händerna
Vattenkokare
Pennvässare
Fler uppteckningar hittar du på länsmuseets hemsida, www.murberget.se, under rubriken ”Upptäck”.
